Saturday, December 29, 2012

Foundation vs Degree


Lately, aku rasa sangat kurang sihat. Nak buat ini malas, nak buat itu malas. Sakit ke? Ouh tidak! Sangat tak puas hati, yela, tak sempat nak jaga diri.
Okay, rutin hari2 kat Uniten, bangun pagi, pergi kelas, kelas, kelas (depend berapa kelas sehari) balik, makan, do works, assignments and apa2 lah. Kalau active kat mana2 clubs, pergi meeting, programs, outing and bla bla blaaa..
Ala, benci la, dah la exercise tak menentu! Makan pun, selalu kedai jer. Tak berapa sihat kan? I really want to cook, but agak malas, and I don’t even own electrical multi-cooker. (Boleh sesiapa belikan? #takmalu) Kalau ada, ehem, confirm masak (practice sebelum kahwin, itu penting!)
There’s something I wanna share. Omg I miss my foundation year a lot. Well, I performed well for during foundation and yeah the result was REALLY good! I mean, the pointer was good compare with degree’s one. Sangat mengecewakan. Yelah, masa foundation, I really took serious on whatever I was doing and did make efforts on almost every subjects. Sempat juga jadi leader for almost all assignments. Nak tahu, aku sangat2 strict, kalau org kata aku kerek, agak la. I want everything to be perfect. Skerek-kerek aku pun,  dpt juga high marks and pernah satu ketika my macro’s assignment got full mark. Plus, aku sgt baik dgn kebanyakan lecturer, sampai harini selalu nk jumpa lecturer foundie. Tadaaaa! Skema kan?
Okay, sgt susah yer jd leader. Even org kata, kau mcm pandai bg idea, mcm tahu je buat semua, but the fact is, I was struggling like crazy nk manage WHAT and HOW to do the things that we should do. How to divide task to members, and nak kena hadap dgn perangai2 org yg susah nk terima kerja, yang rasa tak suka di arah, malas, and bla bla bla.
Cuba bayangakan, nak buat assignment jer, terkala ada la member akan susah nk bg kerja on time, nk dtg discussion. Whatever the problems are, I don’t even care. Kau suka ke, asal buat, garang kan?
But, masuk jer degree, malas nak fikir dah. Dulu, aku pushdiri nak dpt high marks, utk kepentingan group members juga, tapi ada juga masih tak usaha, too dependent susah la. So, I decided to resign from being a leader, (choii). Most of assignments during my degree, we discuss through fb, masing2 ada specific task and hantar part masing. Sonang. Tapi, senang kalau dpt members yg bekerja keras, means kalau task susah, berusaha Tanya, atau jumpa kecturer atau do research. Tak suka yg tak tahu, tak usaha, kata, assignment tu susah amboi abes tu, bila nak siap? Kau igt kau ade tongkat sakti zam zam alakazam ker? Itu la “BODOH SOMBONG”
I jump into conclusion lah. Okay, ragam manusia sgt banyak. So, BERSABAR jer la. Apa yg penting, don’t think too much about others, do the best for yourself and for your family. We can hope for the best and if you wanna resist from disappointment, just don’t expect for the perfection.
Raise hands to God, ask for his bless. Don’t ever lose hope.
Xoxo !!!!!